Startsida

Om mig

Textarkiv

Pågående forskning

Läs om – och köp en bok

En français

Skriv eller ring mig

Länkar till fränder
















 

Om mig

Jag föddes i Karlskoga den 12 januari år 1954 och växte upp på stadens folkhögskola, där min far var lärare. Den svenska folkbildningstraditionen fick jag i blodet.

Småningom kom jag att läsa litteratur- och idéhistoria, med sikte på att bli lärare på gymnasiet. Men Linköpings universitet var ungt och expansivt och jag kunde – blott tjugofyra år gammal – få anställning som universitetslärare i litteraturvetenskap. Och ett par år senare blev jag doktorand och den förste (år 1985) som disputerade vid en ny tvärvetenskaplig institution, Temaforskningen.

I flera år bedrev jag därefter ett fruktbart växelbruk mellan lektorstjänsten i litteraturvetenskap och forskartjänsten på tema Teknik och social förändring. Det resulterade bland annat i en triologi om modernitetens svenska idéhistoria. År 1996 satte mitt publicistiska liv på allvar fart. Jag blev chefredaktör för en av Sveriges största kulturvetenskapliga tidskrifter – Tvärsnitt – där mitt uppdrag blev att ge en akademikers synpunkter på utvecklingen av svensk kulturvetenskap och framför allt att stimulera och lära andra forskare att skriva för en större publik. Under sex år var jag så redaktör och initiativtagare till tjugotalet antologier som jag fortfarande är stolt över. Sedan var det snubblande nära att jag tackat ja till att bli Svenska Dagbladets kulturchef.

Men emellan kom att år 1999 blev jag professor i Tema Kommunikation, där jag framförallt var forskningsledare för ett program jag kallade ”Kommunikation, kunskap, makt”. I det skrevs tiotalet böcker och jag handledde ett dussin doktorander till disputation. Det var ett verkligt roligt arbete och vi menade oss allvarligt bidra till att ge humanistiska perspektiv på dagens centrala samhällsfrågor, inte minst på de dilemman modernitet och demokrati aktualiserat. År 2007 började jag en ny yrkesbana genom att bli professor på Tema Kultur och samhälle och där hjälpa till att bygga upp en unik miljö för kulturforskning och fortsätta att handleda ytterligare ett halvdussin doktorander. Samma år invaldes jag i Vetenskapsakademien, där jag har funnit mig väl till rätta i en genuint tvärvetenskaplig miljö. Via länken CV kan du få veta mer om mitt professionella liv.

Min egen forskning har rört många olika ämnen. Men slagordsmässigt är det fråga om idé- och litteraturhistoriska böcker, där temat omväxlande har varit svensk modernisering, kommunikativ demokrati, kulturvetenskaplig metod och humor. Jag har hela tiden funnit det fruktbart att förstå det förgångna och det samtida genom att analysera det enskilda: Strindberg, Heidenstam, Martinson, von Wright, Platon, Balzac, Nils Hasselskog för att nämna några. Skönlitteraturen har jag alltid använt för att belysa samhällets, kulturens och livets slitstarka dilemman.

Men för att åstadkomma det har jag försökt utveckla fruktbara begrepp för att göra humaiorastudiet relevantare och metodologiskt skarpare. Mina intellektuella huvudverktyg har blivit begreppen "pastorala ideal" (1985-), "diskursutrymmets skiftande gränser" (2004-), "slitstarka dilemman" (2004-), "faktoider" (2000-), "modernitet" (passim), "seminariet" (passim) och "temporal egocentricitet"(2010-). Om detta kan Du få fler besked via länken Pågående forskning.

Bland mina böcker och antologier märks dessa nitton:

  • Kaos och kosmos: Om verklighets- och livsuppfattningar i det antika Grekland (1979).
  • Maskin och idyll: Teknik och pastorala ideal hos Strindberg och Heidenstam (1985).
  • Grönköpingsdikter av Nils Hasselskog (1987).
  • Den okände Sten Selander: En borgerlig intellektuell (1990).
  • Nils Dahlbeck: En berättelse om svensk natur och naturvårdshistoria (1992).
  • Frejdiga framstegsmän och visionära världsmedborgare: Epokskiftet 20-tal – 30-tal genom fem unga och Lubbe Nordström (1994).
  • Tvärsnitt 1996-2002 (ed.).
  • Det klassiska Grönköping (1997).
  • På väg mot en kommunikativ demokrati? (ed., 2003).
  • Den tidlöse modernisten: En essäbok (2004).
  • Frigörare? Moderna svenska samhällsdrömmar (ed., 2005).
  • Ord i rättan tid (ed., 2005).
  • Det vanställda ordet: Om den svåra konsten att värna sin integritet (ed., 2006).
  • Livet – en stor sak: Filosofier (2007).
  • Le moderniste intemporel (L´Harmatton Paris, 2009).
  • Pojken på vinden: Filosofiska essäer (2010).
  • Le Nord à la lumière du Sud (ed., 2013).
  • Poétocratie : Les écrivains suédois à l'avant-garde de la politique (d'Itaque, Paris, 2016).
  • Bland resenärer och kosmopoliter: Svensk kultur inför utlandet (under utgivning).


Jag är glad över de priser mitt författarskap
belönats med. De främsta är Doblougska priset som Svenska Akademien tilldelade mig för min litteraturhistoriska forskning, John Landquists Pris från Samfundet Det Nio för mitt essayistiska författarskap och Rolf Wirténs kulturpris för mitt engagemang i folkbildningen.

Mina böcker kan du läsa mer om genom att klicka på Läs om – och köp en bok, där du också hittar klipp från recensioner. Och vill du köpa någon av dem går det  bra att beställa till mycket rabatterade priser. Via länken Mitt skriftställarskap får du en förteckning över mina samlade skrifter i skilda genrer.

Mitt publicistiska liv är numera mera tillfälligt, då jag för första gången på många år inte längre har någon tidnings deadline att hålla. Mitt folkbildarjag lever jag upp till genom att ofta hålla föredrag i Svenska humanistiska förbundet, i pensionärsföreningar, i företag eller för politiker runt om i landet – eller genom att genomföra stora och publika symposier i skiftande ämnen. Så till exempel i Stiftelsen Övralids regi, en stiftelse i vilken vi vårdar Verner von Heidenstams både andliga och materiella arv. Via länken Populära föreläsningar kan du på klassiskt folkbildarmanér beställa en föreläsning.

Jag bor sedan många år i Linköping, i ett vackert hus tycker jag, där jag är särskilt road av att kultivera vår trädgård. Det är det enda jag har gemensamt med Candide, trots många år i Frankrike. Med mig i huset bor min hustru Birgitta, och våra tre barn har sina egna bostäder. En ny gemensam samlingsplats har vi i franska Baskien, i vår välvalda lägenhet i Saint Jean de Luz. Det gläder mig mycket att sedan sex år nästan enbart publicerat mig på franska och så ställt skriftställarskapet inför nya utmaningar (se En français).

Har jag något nytt projekt på gång? Ja, idéträngsel har jag nog mer än idétorka (se under På gång). Den just utgivna Poétocratie : Les écrivains à l'avant-garde du kodèle suédois har ett tankeexperiment som utgångspunkt: Hur skulle svensk politik de senaste hundra åren sett ut om poeterna och författarna fått ordet? Från Strindberg och Heidenstam till Tomas Tranströmer. Och i början på nästa år fortsätter jag mitt svenska författarskapet, då essäboken Bland resenärer och kosmopoliter: Svensk kultur inför utlandet tar vid.

Och nu gäller det att slutföra projektet Nobelpristagarparet, en berättelse om Heidenstam och hans sista kärlek Kate Bang, grundad på ett mycket stort tidigare helt okänt källmaterial.

 

 





 

Copyright © Martin Kylhammar 2006. Alla rättigheter förbehållna. Design av Erik Sandström