Startsida

Om mig

Textarkiv

Pågående forskning

Läs om – och köp en bok

En français

Skriv eller ring mig

Länkar till fränder
















 

Ett forskningsprogram  gång  Doktorer    Skandinavistiken 


Min forskning har koncentrerats kring fyra stora frågor: Modernitetens problematik – Demokratins grund – Humor – Kulturvetenskapens metodfrågor och vitsen med en tvärvetenskaplig humaniora.

De här frågorna har jag belyst och analyserat främst med hjälp av svenskt material från 1800-talets slut och framåt. Jag har försökt integrera skönlitteraturen med politiken, idédebatten, ekonomin och teknologin. Jag har alltid försökt utveckla fruktbara begrepp för att göra humaiorastudiet relevantare och skarpare. Mina intellektuella huvudverktyg har blivit begreppen "pastorala ideal" (1985-), "diskursutrymmets skiftande gränser" (2004-), "slitstarka dilemman" (2004-), "faktoider" (2000-), "modernitet" (passim), "seminariet" (passim) och "temporal egocentricitet"(2010-).  Den metodintresserade hänvisar jag främst till metoduppsatserna i Den tidlöse modernisten, Livet – en stor sak, Pojken på vinden, avhandlingen Maskin och idyll samt de metoduppsatser som finns i Textarkivet.

Dessa begreppsliga verktyg använder jag för att bedriva en historieskrivning där individens kamp med och mot krafter hon inte själv fullt ut råder står i centrum, och där poängen är att visa att vi har mycket att vinna på att upprätthålla samtalet med de döda, spegla våra liv i deras hantering av de dilemman vi också lever med. Det är för mig humanistisk kulturvetenskap.

Några författare har följt mig länge, och på olika sätt lockat mig till analyser av den tid som flyr: Strindberg, , Heidenstam, Sten Selander, Harry Martinson, Nils Hasselskog, Georg Henrik von Wright, Platon, Balzac, Raymond Aron...

Mitt senast avslutande större forskningsprogram heter "Kommunikation, kunskap och makt" fortsätter tämligen natuligt i det närvarande  "Kulturhistoria, historiebruk och modernisering". Den intellektuella ramen för det programmet och dess historia kan du läsa om med hjälp av denna sidas första länk. Där finner du också vilka seniora forskare och doktorander som arbetar och har arbetat närmast mig.

Mitt eget pågående arbete presenteras närmare under länken På gång. En presentation av de avhandlingar mina doktorander skrivit och en del andra böcker inom programmet  får du med hjälp av den tredje länken.

Ett särskilt och djupt känt forskningsintresse är för mig att verka för ett samarbete mellan Europas många professionella skandinavister. Tusentals ungdomar på kontinenten utbildar sig varje år i skandinaviska språk och kulturer och många forskare skriver mycket intressanta artiklar och böcker om Norden. Dessa utgör ett fantastiskt nätverk för alla som är intresserade av att hålla samman Europas kultur och vetenskap. Vart tredje år träffas vi i organiserad form, då jag tillsammans med min professorsvän Jean-François Battail arrangerar Stockholms skandinavistsymposium, säkert de största svenska internationella symposierna där arbetsspråket är skandinaviska. Just nu tar en större forskningssamverkan form mellan mig och min kollega Sylvain Briens, professor på Paris Sorbonne IV. En presentation av vad vi gör finns i den fjärde länken.

Till slut har min forskning också präglats av mitt stora intresse för – och förtjusning i – Frankrike. Jag har till och ifrån arbetat i Paris och kommer att fortsätta med det. En del av det jag skrivit är översatt till franska. Viktigast är boken Le moderniste intemporel: Essais sur la dimension culturelle du modèle suédois, (Harmatton, 2010); den helt modernitetsteoretiska "Rompez! Rompez!" (Deshima, 2011) som problematiserar begreppen modernisering, kulturarv och bildning. Därutöver är flera  kulturhistoriska uppsatser översatta, till exempel "Le deuxième âge de la grandeur de la Suède : De l' Etat planétaire au oyer du peuple (Le texte et l' idée, 1999), L' écologie et politique? : Et si l' on donnait la parole aux écrivain" (Deshima, 2012), "Le factoïde" och "Strindberg : Inventeur et critique de la civilisation moderne" (Etude germanique, 2013).

Men de senaste åren har jag nästan helt och hållet kommit att skriva på franska. Jag publicerar mig regelbundet i franska vetenskapliga tidskrifter (se länken En français) och min senasate bok, skriven tillsammans med Sorbonneprofessorn Sylvain Briens, heter Poétocratie : Les écrivains à l'avant-garde du modèle suédois (Paris, 2016).

Jag medverkar varje år i franska akademiska sammanhang, som fakultetsopponent, sakkunnig och föreläsare. Denna min förtrogenhet med en annan kultur och ett annat språk betyder mycket då jag analyserar svensk historia eller kommenterar svensk samhällsutveckling. Det har gett perspektiv och viktig distans till det annars självklara. Denna franska förtrogenhet spelar en mer påtaglig roll i de forskningsprojekt som nu engagerar mig.

Men parallellt med detta arbetar jag nu med något som kanske uppfattas som svenskast av svenskt. Med er ny bok om Verner von Heidenstam och hans sambo Kate Bang. Det är ett mycket spännande arbte, då jag identifierat ett mycket stort tidiagre okänt källmaterial som gör det möjligt att följa parets öden och äventyr dag för dag i tjugo år.

 

Copyright © Martin Kylhammar 2006. Alla rättigheter förbehållna. Design av Erik Sandström